Dags att heja på Sverige ikväll! Bjuder en bild på Vasco da Gama-monumentet i Sines som uppvärmning.… Läs mer
Sällan trodde jag att jag skulle läsa Conn Iggulden men så handlar ju den nya serien om Rosornas krig och mitt i Wolf Hall-yra så varför inte?
Stormfågel utspelar sig generationen innan kung Rickard och Cromwells tid i Wolf Hall (alltså mitten av 1400-talet) och i Conn Igguldens roman är det dags för den unge Henry VI att försöka undvika krig med Frankrike. Det ska han göra genom ett giftermål med den 12-åriga franska prinsessan Margaret av Anjou och genom att avstå stora landområden i Frankrike som brudgåva. En stor del av första hälften av den här boken handlar om de strider som utbryter när engelsmännen
… Läs mer 
Mitt i granskogen hör jag savannens djur: lejon, elefanter och apor. Bredvid sitter texten som handlar om fint främmande.
”fint främmande
främmande fint
skrämmande främmande fint
främmande
finfint främmande”
Den här installationen och många andra hör till Frihjuls konstutställning längs med cykelleden mellan Akvarellmuseet och Pilane skulpturpark. Jag klickar på gilla!
… Läs mer 
|
| Ja, jag vet att jag blir lite tjatig men när ordet för dagen är #hemligheter så kan jag inte förbigå Jag heter inte Miriam. |
… Läs mer
Jag skriver detta lyssnandes på en högljutt knorrande mage. Eftersom jag just läst ut Charmen med tarmen vet jag att detta inte beror på att jag är hungrig utan på att tunntarmen rengör sig efter att ha processat klart frukosten. Jag vet också hur kaffet jag smuttar på rinner förbi eventuell fast föda i magsäcken genom den sistnämndas böjda form och hur matstrupens och tunntarmens anslutningar är placerade. Att jag lyckats ligga ned och dricka beror på att kaffet inte bara runnit utan sinnrikt transporterats via matstrupens glatta muskulatur. Samma glatta muskulatur kan vid behov för övrigt… Läs mer
Den hand som först höll min har allt det som en fin relationsroman ska ha. Trovärdiga personporträtt och ett språk som är alldeles lagom känsloframkallande. Inte alls kladdigt sentimentalt och inte ett dugg överlastat med klyschor skriver O’Farrell fram två olika berättelser. Den ena, den om unga rastlösa Alexandra som flyttar från Devon till London på 50-talet för att så småningom hamna i konstnärskretsar och den andra, som utspelar sig i nutid. I London bor det unga paret Elina och Ted och de har just fått sitt första barn, Elina har haft en mycket svår förlossning och är skör. … Läs mer
#himmel är Sommarlovmedkulturkollos hashtag idag och jag bjuder på en repris från 2011. Har tänjt det till himlen för att kunna tipsa om en fantastisk bok:
J
Jag minns att jag läste en text om Catherine Mavrikakis roman himlen i bay city där skribenten retade sig så på färgen som på franska benämns mauve och som återkom gång efter annan. Hur många gånger kan man skriva mauve, hur övertydlig ska man nu vara? Ja, mitt svar är att man måste skriva mauve så många gånger det bara behövs eftersom den violetta, gredelina, purpurfärgade eller grålila himlen är bokens själ. Sedan kan jag
Välkommen hit!
Jag är en bokbloggande speciallärare som läser, skriver och lever.
Och dagarna går.
Läs mina inlägg på Kulturkollo!
xr:d:DAF_ZSBbnns:80,j:7390829468128082314,t:24032214
Senaste kommentarer