 |
| Dags att heja på Sverige! |
… Läs mer
Dödens färg är vit. Till begravning klär man sig i svart, de levande gör så. Också en avliden är svartklädd och iförd de finaste kläder som han eller hon har ägt i livet men ansiktet är alltid vitt. När själen lämnar en människa finns bara vitt kvar.
Utomhus här i Göteborg är det snöyra, termometern står rejält på minus och härbärgena har öppnat så att hemlösa inte sak frysa ihjäl på våra gator. Iskallt är det i den politiska debatten men ändå, någonstans så finns känslan av solidaritet mellan människor, medmänsklighet och omsorg om sin nästa. Den känslan bär jag med mig in i läsningen av Nödåret… Läs mer
Alla bloggisar önskas en skön helg! Krispigt och vitt inne, krispigt och vitt ute. Allt är gott!
… Läs mer 
Nele Neuhaus är Tysklands Emelie Schepp, de är båda mycket framgångsrika egenutgivare av spännande och fartfyllda deckare med en psykologisk twist. Deras böcker har efter hand fångats upp av de större förlagen och de är båda nu erkända och mycket lästa deckarförfattarinnor. Snövit ska dö är del nummer fyra i Neuhaus serie som utspelar sig i och runt Frankfurt, just den här boken har byn Alterheim som spelplats.
Dramat börjar med att Tobias som suttit tio år i fängelse för mord på två flickor frisläpps och kommer hem till sin far i byn. Samtidigt hittas ett flickskelett i en tank och kort därefter
Lydia Davis är mästarinna när det kommer till korta texter som säger väldigt mycket. I hennes nyöversatta Can’t And Won’t som på svenska fick namn efter en av de andra novellerna i samlingen: Jag har det rätt bekvämt men jag skulle kunna ha det lite bekvämare så känner man igen Lydia Davis direkt. Med en lakonisk och mycket speciell ton beskriver Davis vardagens vedermödor på ett sätt som aldrig förr. Jag gillar de små, korta texterna allra bäst. Jag tänker nu inte skriva om alla texterna, de är över 100 till antalet, utan jag hoppas kunna prata mer om den i vår bokcirkel… Läs mer
 |
| Idag är det min tur att skriva om ett vinterord inne på Kulturkollo – kan det möjligen handla om Olaf? En söt film om en annan snögubbe bjuder jag också här: |
Guds pil är den tredje och avslutande delen i Chinua Achebes fenomenala trilogi om igbofolket. Jag har läst och skrivit om Allt går sönder och Inte längre hemma tidigare här på bloggen och med Guds pil binds de båda tidigare romanerna samman i tid. Kolonialismens påverkan på kultur och befolkningens sätt att hantera förändring är ett återkommande tema genom alla romanerna och Guds pil befinner sig som sagt i tid mitt emellan de tidigare. Ungefär sekelskifte mellan 1800-tal och 1900-tal är det och den moderna världen närmar sig också byarna i södra Nigeria.
Huvudpersonen är Ezulu, han är medicinman
Välkommen hit!
Jag är en bokbloggande speciallärare som läser, skriver och lever.
Och dagarna går.
Läs mina inlägg på Kulturkollo!
xr:d:DAF_ZSBbnns:80,j:7390829468128082314,t:24032214
Senaste kommentarer