Jag har beklagat mig över det gråa, tråkiga barmarksvädret och så går jag och tappar min mössa. På spårvagnen. Måste alltså oundvikligen köpa en ny. Vad väljer jag? Jo, bland de minst 50 olika modellerna i affären så köper jag en … grå.
Plötsligt händer det. Tom tvättkorg, städad lägenhet, kaffe och mockabakelse, purfärsk historisk roman och en snorlax. Kan helgen börja bättre? Gofredag på er!
Den som stannar, den som går är en bok som jag inte hade tänkt att läsa.
Del ett i Ferrante-kvartetten älskade jag, del två inte lika mycket och när del tre dök upp på svenska så bestämde jag mig för att stå över. Men så kom Hannas text där hon tokhyllade och så började jag (drabbad av plötsligt begär) lyssna på ljudboken. När man börjat kan man inte sluta. Enkelt uttryckt oemotståndligt. Så mycket liv som möter mig i den här delen som börjar när de två väninnorna närmar sig 25 och då de befinner sig på väldigt olika platser. Lila har lämnat sin man, fått en son med Nino som hon får uppfostra själv och
Lyrans dotter skall göra sitt språkval och Lyran uppmanar oss att tipsa om något tyskt, franskt och spanskt. Det är något jag inte kan motstå så här kommer:
Lite tråkig är jag i mina val för det här är en nyligen bloggad bok men Den tid den ljuset avtar av Eugen Ruge är en av de bästa romaner jag läst på länge. Släkthistoria med Östberlin som skådeplats. Att lära tyska har aldrig intresserat mig. Men Berlin är fräckt, mycket fräckt.
Det franska får bli en roman som är bedrägligt enkel och charmig i formen men som jag tänkt på många gånger sedan jag läste klart: i väntan på bojangles av Oliver
Rena natta säger man i Göteborg när något är riktigt mörkt och utan framtid och när jag har läst klart Det är natten så sitter jag kvar i fåtöljen med just den känslan. Ramqvist har skrivit en försvarsskrift där hon propagerar för att låta det skrivna stå för sig självt, att den som skriver inte ska behöva ta den där författarollen som förklarar och tydliggör texten. Anledningen till att jag känner mig låg efter att ha läst klart är att jag själv är en av den där gruppen som vill lyssna till författaren, möta författaren, intervjua författaren och gärna känna till lite om författarens privatliv. Gör
Vinterstaden är del fem i Arnaldur Indridasons serie om den sympatiske polisen Erlendur Sveinsson och den är nu aktuell i pocket. Jag trodde mig ha läst alla delar i serien men här dök det upp ytterligare en del i nyheter hos Storytel. Klart att jag kastar mig på telefonen och laddar ned ljudboken, en tripp till Arnaldurland är alltid en god läsupplevelse!
I den här romanen undersöker Erlendur och hans team ett mord på en liten pojke som hittas vhjälstucken utanför höghuset där han bor. Pojken är av thailändsk härkomst och polisen funderar om det är ett mord med rasistiska förtecken,
För alla som tycker om att läsa om 1900-talets historia, för alla som tycker om en vindlande släkthistoria och för alla som tycker om att läsa om Berlin och för alla andra också. Missa inte Den tid då ljuset avtar! På årets bokmässa köpte jag bara två böcker, en av dem var Eugen Rugens roman och meningen var att jag skulle läsa den inför hans besök i Göteborg. Det blev inte och sedan har den blivit liggande i flera månader, vilken miss!
Året är 1989 och i det stora huset i Östberlin firar Wilhelm sin 90-årsdag. Tårtan avnjuts på porslin som stod i kvar i huset efter nazisterna och med bestick från Sovjetunionen.
Igår såg jag (typ sist av alla) det sista avsnittet av den senaste säsongen av Sherlock och några funderingar blev jag tvungen att lufta. Eller formulera, vilket troligen är hela poängen med just det här inlägget. Jag har älskat Sherlock, jag har älskat de totalt galet snygga blinkningarna till originalberättelserna, miljöerna och kostym, specialeffekterna, torr brittisk humor, rappa dialoger och skådespelarnas prestationer inte att förglömma. Typ allt alltså, och frågar man mig så är det en av de bästa tv-serierna någonsin. Men nu kan jag tycka att säsong 4 hade skruvat handlingen ett
2016 fick Han Kang det Internationella ManBooker-priset för sin roman Vegetarianen och nu är det dags för den att komma ut på svenska. Jag är väldigt kluven till den såhär efter läsningen, det är lite för mycket kroppsvätskor, galenskap och sex för mig. Någonstans så känner jag mig som observatör och får egentligen inte några större känslor för någon av karaktärerna. Yeong-hye är den tystlåtna, tillbakadragna och perfekta hustrun. Hon sköter hemmet, arbetar flitigt med sina översättningar och en dag bestämmer hon sig för att börja ta kommandot över sitt liv. Hon blir vegetarian och beslutet
Välkommen hit!
Jag är en bokbloggande speciallärare som läser, skriver och lever.
Och dagarna går.
Läs mina inlägg på Kulturkollo!
xr:d:DAF_ZSBbnns:80,j:7390829468128082314,t:24032214
Senaste kommentarer