huset du älskade – Tatiana de Rosnay

Huset du älskade är ännu en feelgood-roman av Tatiana de Rosnay som utspelar sig i historisk tid. Hennes mest kända roman är kanske Sarahs nyckel som handlar om Paris under andra världskriget. I den här boken är det Paris i mitten av 1800-talet som gäller. Rosnay beskriver det lilla kvarteret där änkan madame Rose bott nästan hela sitt liv. En dag får alla på gatan ett brev, det är prefekten Haussmann som kunggör att husen ska rivas, det moderna Paris med boulevarder, sanitet och gatljus ska manifesteras i nytt gatnät. De medeltida gränderna ska bort, Madame Rose vägrar att lämna sitt hus. Hon har lovat sin man att stanna kvar och det löftet håller hon. Under tiden som hon väntar på rivningsgubbarna så tänker hon tillbaka på sitt liv, skriver brev till sin döde man, läser brev från släktingar och vänner och läser böcker.

Tatiana de Rosnays romaner är alltid precis på gränsen till det sentimentala, i den här är gränsen i mitt tycke allt för nära. Styrkan är att beskrivningar och känslor kommer nära och det är lätt att leva sig in i hur svårt det kan vara att lämna ett hem. Svagheten är att det blir lite kletigt, smetigt. Några av breven är lite för mycket för mig, brevromaner i allmänhet har jag lite svårt för eftersom det särskilt i historiska romaner gäller att hitta varje brevskrivares ton. I den här romanen hörs Tatiana de Rosnays röst genom alla breven, dessutom känns de väldigt frispråkiga. Nja … Känslan av kärleken till Paris förmedlar hon trots allt väl och jag börjar genast fundera på andra böcker som handlar om ett hus i Paris. Igelkottens elegans och Tillsammans är man mindre ensam är två jag kommer på, har ni som läser fler förslag?

Jag kommer på Colombes granne också – den av Tatiana de Rosnays böcker som jag gillar bäst. Rosnay kommer till mässan – passa på att lyssna på henne: