de utstötta – Elly Griffiths

– Det är gott om tid.

Med den tröstande meningen för stressade nutidsmänniskor stänger Elly Griffiths sin sjätte bok i serien om Ruth Galloway. I De utstötta handlar det om barnen, omsorg om barnen och Ruth konstaterar att i hennes liv är det Kate – dottern som är huvudpersonen. Tid för kärlek kommer, det som Ruth ändå väljer att lägga tid på är arbetet. Hon älskar sitt jobb som arkeolog och hamnar ständigt i sammanhang där hennes specialistkunskaper om gamla skelett värderas och uppskattas. Vid en utgrävning av slottet i Norwich hittar grävteamet skelettet efter en kvinna som hängdes, dömd till barnamord. Änglamakerskan lämnade en medaljing och en dagbok efter sig och Ruth vill undersöka vad som egentligen hände Mor Krok. Ett TV-team från USA har fått samma idé, de vill göra en dokumentär om berömda mörderskor i Storbritannien. Samtidigt dör, eller försvinner, ett antal småbarn i staden och Ruth och Nelson blir båda inblandande.

Har man läst alla böckerna i serien så känner man persongalleriet väl vid det här laget. I del sex tillfördes TV-gänget från Amerika för att sätta lite fart på det och det behövdes. Det är en styrka och en trygghet med en etablerad grupp karaktärer men nytt blod behövs också. Jag vet att jag kommer att läsa nästa del om Ruth så snart den kommer som ljudbok – just för att jag tycker om människorna som befolkar serien. Jag har överseende med Ruths viktnoja, de stereotypa könsrollerna och babblandet om druider och häxor för att karaktärerna är mänskliga. De är lätta och tycka om, serien om Ruth Galloway är lätt att tycka om.