vi behöver nya namn – NoViolet Bulawayo

”Se hur de ger sig av i drivor, barnen av detta land, se bara hur de ger sig av i drivor.”

Så inleds en av de starkaste texter jag läst på länge om migration och flykt. Kapitel 10 i Vi behöver nya namn är bara en och en halv sida lång och borde vara obligatorisk läsning för alla! Den unga flickan Darling hämtas av sin moster, hon ska lämna kåkstaden Paradiset i Harare och få en framtid i USA och det är det tionde kapitlet som markerar skiljelinjen mellan den fattiga och på sitt sätt sorglösa barndomen med kompisgänget i slummen och tonårslivet i utanförskap och med ständig hemlängtan i Detrångtmishigan.

Vi behöver nya namn är den zimbabwiska författaren NoViolet Bolawayos debutromen och den nominerades till Man Bookerpriset 2013 och jag fick genast när jag började läsa känslan av att det här har jag läst förut, visst var det så. Troligen i tidskriften Karavan – även om jag inte hittar den just nu. Inledningskapitlet har varit publicerat som novell ”Hitting Budapest” och också 2011 vunnit The Caine Prize for African Writing. Läs gärna novellen här!

Nu känns det som att jag upprepar mig men jag tycker att det här är en novellsamling, inte en roman. Kapitlen kan utan problem läsas vart och ett för sig och varje kapitel har sitt tydliga tema – kontrasten mellan de mycket rika med frukträdgårdar och de utblottade svältande barnen, biståndsarbetarna som kommer och fotograferar dem som om de vore utställningsobjekt, upproret i samband med ännu ett val som Mugabe vinner, faderns död i aids osv. Det kan tyckas som att Bulawayo har bestämt sig för att kommentera den bild av Afrika som är den som oftast kablas ut över världen och hon gör det med bravur.

Som ni märker så kommer alla mina exempel från den första halvan av boken där Darling bor med sin mamma i Harare, jag fastnade på något sätt mest för de kapitlen. I lekfull form och med massor av humor, med barnets blick på ett samhälle helt i upplösning så blir berättelserna både humoristiska och mycket skarpa kommentarer och jag gillar mycket. I den amerikanska delen är Darling tonåring och fokuset blir lite ett annat – identitet, sexualitet och behovet av att passa in är några teman. Något som återkommer genom hela boken är den underbara frukten guava med sin frön som fastnar på väg genom kroppen. I första kapitlet får jag följa med Darling och hennes gatugäng på guavajakt i den rika stadsdelen, i det sista kapitlet har en besökare från hemlandet smugglat in frukt hemifrån som Darling njuter av. Och som hon vet kommer att ge henne förstoppning.