resa i månljus – en ungersk klassiker

Med risk för att anklagas för att vara ytlig så måste jag börja med att kommentera den fantastiskt fina designen på Nilsson förlags nya klassikerserie. Danskt band med greppvänlig yta, flikar att stoppa in i boken under läsningen, en liten limegrön ”bläckplump” på ryggen som följs upp med en insida på omslaget som är i samma färg. Absint kallar de sin nya serie och Louise Kelpe har gjort omslagsformen. Så snyggt!

När sedan ytan följs upp med ett superbt innehåll kan det nästan inte bli bättre. Resa i månljus är en fantastisk text skriven 1937 av den ungerske författaren Antal Szerb och hela min bok är fylld med hundöron. Man skulle kunna slå upp nästan vilken sida som helst och hitta meningar att välja ut att citera. Hör bara på den här som levereras redan på sidan 10:

Som anstod synnerligen intelligenta människor som också var enormt självkritiska bemödade Mihály och Erzsi om att hitta den rätta medelvägen mellan snobbism och antisnobbism. 


Med bara ett par raders text har vi bilden klar för oss. Det nygifta ungerska paret har rest till Venedig på bröllopsresa och de första dagarna fylls av smekmånadens fröjder och stilla promenader. Erzsi har lämnat sin välbeställde make, gift sig med Mihály och nu ska deras gemensamma liv starta. Redan efter några dagar börjar Mihály tveka, hans giftermål ser han som ett steg på vägen till att bli en vuxen man, en allvarlig människa som har riktning på sitt liv och han undrar om han verkligen gjort rätt? När det är dags att resa vidare på rundresan i Italien stöter han på en gammal barndomsvän och plötsligt sitter han på ett tåg åt alldeles fel håll. Han rymmer från sin fru, han rymmer från sitt liv som respektabel fabrikörsson och lever som en vagabond. Tankarna på barndomen och minnena från uppväxten i Budapest tränger sig på och han återser (verkligen eller i feberdrömmar) vännerna som format hans liv: sökaren Ervin – den judiske pojken som lever som munk i ett otillgängligt kloster i de italienska alperna, den äventyrlige och halvkriminelle János och syskonen Ulpius. Tamás och hans oförglömliga syster Éva är de skuggor som Mihály ständigt gäckas av, han söker dem, han söker spår efter dem och det driver honom till sammanbrottets rand.

Jag vet vad det är för fel på mig, sa han till Ellesley. Jag lider av akut nostalgi. Jag skulle vilja vara ung. Finns där något botemedel mot det?

I det fina efterordet som är skrivet av Julie Orringer så kan jag läsa att romanen skrevs 1937 efter en resa som Antal Szerb gjort till Italien 1936. När kom hem från den resan, som han själv trodde skulle bli den sista till ett land som han varit närmast besatt av under stor del av sitt liv, skrev han på bara några månader sin text. Den blev på sätt och vis ett farväl till det land som han älskat och som under 1930-talet blev allt mer förändrat. Resa i månljus är inte alls en politisk bok, den tar sig inte an de fascistoida vindarna i Europa som rådde när den skrevs utan istället vill den få oss som läser att påminnas om ett Italien med kultur och konst, det sorglösa goda livets plats. En plats där döden ändå alltid är närvarande.

Antal Szerb dog 44 år gammal i koncentrationsläger.