kulturkollo kör tema: Alla dör och jag bjuder en repris

Den drunknade är klaustrofobisk och tight kortroman skriven av Therese Bohman. Den kom ut för några år sedan men jag har inte läst förrän nu då den kom som både bok och ljudbok på Storytel. Tack för det, en behövlig spark i baken på vederbörande.

Hade nu inte ordet suggestiv varit ett smått förbrukat ord här i familjen (hej, gästbloggar’n) så hade jag beskrivit det här kammarspelet med Stella, Gabriel och Marina i huvudrollerna med just det ordet. Marina är en konsthistoriestudent som bor i Stockholm och hon har svårt att komma igång med sin B-uppsats. För att byta miljö och få gjort klart sin uppgift så reser hon till sin syster på Österlen. Stella och hennes man Gabriel har flyttat dit för att starta ett nytt liv tillsammans. Stella kultiverar, odlar, beskär och sköter sin trädgård. Gabriel skriver på en roman som inte tycks bli klar och Marina dyker upp mitt i den hetaste sommaren på länge.

Hon längtar efter att lära känna sin storasyster bättre och hoppas att den forna innerligheten ska kunna återuppväckas. Maken Gabriel har hon knappt träffat innan och väldigt snart inser hon att hon är attraherad av honom. Så kan spelet börja.

Jag sträckläste den här utomordentligt välskrivna romanen som med få ord gestaltar ett psykologiskt spel som läsaren snart kan ana men inte riktigt får bekräftat förrän precis i slutet av boken. Jag undrar varför jag inte läst det här tidigare? Hur kom det sig att den här fina romanen tappades bort? Nu är sådan ”backlist”-läsning precis det som sommaren är till för. Inga akuta recensionsexemplar som väntar, lite mer lästid än annars!

Läs gärna intervjun med Therese Bohman som vi publicerade i mars med anledning av att hon då nominerades till Nordiska Rådets litteraturpris för romanen Den andra kvinnan.