Den tredje hustrun är en brittisk feelgood som för ovanlighetens skull har en medelålders man i huvudrollen. Adrian har gift om sig för tredje gången med den söta och oförargliga Maya. När Maya en sen och blöt natt hamnar framför en buss och dör blir Adrian tvungen att börja fundera över hur hans liv egentligen sett ut och hur han vill ha det i framtiden. Han sörjer Maya, men han sörjer också det lyckliga familjeliv som han trodde han hade. Med två ex-fruar och fem barn i varierade åldrar, ett framgångsrikt företag och håret i behåll så borde han kunna starta om på nytt men sorgen och tvivlet hänger kvar. Var det en olycka eller ett självmord? Varför skulle Maya som var så lycklig med honom och som kom överens med hela hans stora familj välja att inte leva längre? I lägenheten finns Mayas katt kvar som en ständig påminnare och han bestämmer sig för att försöka skänka bort den. En ung kvinna dyker upp som kanske kan hjälpa till …Jag hade stora förhoppningar på den här boken, jag älskade Fågelburen av samma författarinna, men den här når inte upp till samma betyg. Jag hade väsentligt svårare att ta till mig de här karaktärerna och känner att visst var det helt OK underhållning men inte så mycket mer. Jag gillade inte slutet heller så kanske är det den känslan jag bär med mig, Adrian är helt enkelt inte en särskilt sympatisk man.
Jag brukar gilla Lisa Jewell, men den här var sådär. Kanske har du rätt i att det handlar om den osympatiske huvudpersonen. Hade svårt att tycka riktigt mycket om någon person faktiskt.
Eller så hade jag tokhöga förväntningar som ställde till det. Någon Fågelburen är det inte.