Utmarker – ny serie från Arne Dahl

Påskekrimssvallvågorna rullar in här på bloggen. Ännu en deckare läst alltså. Jag trodde mig ha tröttnat på Arne Dahl men så sa en bloggis till mig att pröva den nya – Utmarker är något alldeles extra. Bra tipsat kan jag säga. Från att Dahl tidigare skrivit krimisar med en grupp av poliser i centrum så handlar det nu om den ensamme polisen Sam Berger. På Stockholmspolisens kontor avfärdas hans misstankar om att en seriemördare går lös med det faktum att inga kroppar hittats. Sam ser ändå försvinnandet av ett antal 15-åriga flickor som mycket misstänkt och han börjar rota och leta efter ett samband mellan dem. I sitt sökande träffar han på ett ögonvittne som snart visar sig vara någon helt annan än den han först trodde och Sam får en kompanjon som är minst lika besatt av fallet som han är.

Sam Berger och  säkerhetspolisen Molly Blom (alltså varför välja just det namnet, är det inte lite småpretto herr litteraturvetaren) sätter igång med en privatutredning där deras privatliv och deras yrkesroller spelar stor roll. Jag tyckte mycket om det faktum att Dahl i den här boken har återgått till det lilla, det här är ett brott som i viss mån är tidlöst och det är poliser som också är ganska tidlösa. Tiden spelar en stor roll för handlingen och jag gillar sådana detaljer som att ett urverk på sätt och vis har huvudrollen i den här historien. Hantverket i berättelsen är så välgjort och de olika delarna passar in i varandra som i det exklusivaste ur, samtidigt är inget i berättandet mekaniskt. Snyggt!

Alltsamman slutar med en cliffhanger av stora mått så nu får Arne Dahl snabba sig på med nästa del. I babel i söndags så sa han att det dröjer tre år. Det går inte an, jag vill läsa mer nu!