if I knew you were going to be this beautiful I never would have let you go

Romanen med årets längsta (?) titel är läst och vilken bok!

Nu kommer här bara en lite kort text eftersom det här är bokbubblarnas nästa cirkelbok och jag brukar vänta med att skriva allt för mycket innan vi ses. Kan ändå inte hålla mig,  jag kastas rakt in en liten,  kuststad bortglömd av Gud utanför NY på tidigt sjuttiotal. Badorten med sin strand hade sina glansdagar på 20 och 30-talet och det forna badhotellet har förvandlats till ett ställe där man kan få husrum för några dollar. Berättaren är Katie  och hon är just på väg att ta examen från high-school, extrajobbet på den lokala matvaruaffären är ett sätt att få ihop pengar så att hon kan träffa sina vänner på kvällarna och hänga på hotellbaren. Och sukta efter Luke, han som just kommit tillbaka från Vietnam och som sen dess inte är sig lik.

Om man tänker sig att man hamnar mitt i musikalen Hair så får man lite känslan av den här boken. I de olika kapitlen får man lära känna Katies olika vänner och alla är de väg att bli vuxna. Några har fått bli det alldeles för fort genom att strida för sitt land, andra har blivit ofrivilligt gravida och spriten och drogerna flödar. Någonstans i detta myller av ungdomar och deras familjer så återkommer Katies längtan efter att finna sin bakgrund och höra till. Trots att hon bott länge i den lilla orten så är hon inte  självklart med i gängen, hennes föräldrar är välutbildade och hon själv har någon slags ambition. Dessutom vet hon att hon är adopterad, hon är vald av sina nuvarande föräldrar men bortvald av sin biologiska mamma och det skaver.

Det som jag gillar extra mycket med If I Knew You Were Going to Be This Beautiful I Never Would Have Let You Go av Judy Chicurel  är formen. Varje kapitel har sin egen rubrik och handlar om någon av Katies vänner eller en särskild händelse under Summer of 72. Nästan, nästan att man skulle kunna kalla dem noveller. Det är något som vi får prata om när vi ses, bokbubblargänget och jag. Boken är dessutom fylld av referenser till både musik och film, sån’t är jag dålig på att snappa men som tur är så finns det en lista längst bak i boken med jukeboxlåtar. Jag väljer Katies homosexuelle kompis Georgies favorit: Rod Stewart med Maggie May