Ö – Sara Bergmark Elfgren

Mitt på ön står turtallen och det är en akvarell av den som Mirjam slår in för att ta med sig på halvsystern Nias fyrtioårsfest. Sensommarkalaset skall hållas på ön där de båda tillbringat somrarna i sin barndom, de har dock inte varit där samtidigt eftersom de båda inte kände till varandra förrän de var i tonåren. Kontakten genom åren har varit intensiv varvat med ingen kontakt alls och senaste de hördes var mer än ett år sedan.

Nu är de båda fyrtio och Mirjam har blivit lämnad av sin sambo, hennes drömmar om arkitektyrket har landat i ett bildlärarjobb på högstadiet och sommaren har känts ensam. Nia i sin tur är gift, lever ett hemmafruliv med Konrad och de har ett välordnat liv i Stockholms överklass. Han har köpt barndomsön där som lejonparten av handlingen utspelar sig och på toppen av ön står den arkitektritade villan. Man kan väl utan att överdriva säga att det blir ett kalas som spårar ur.

Ö av Sara Bergmark Elfgren är en krypande läskig spänningsroman som skickligt kokar ihop den isolerade miljön på en ö i skärgården, ett rejält åskväder, familjehemligheter och dysfunktionella relationer till en härlig gryta (jag hade velat skriva skaldjursplatå men det funkar ju inte bildspråkligt … en gryta är alldeles för vardagligt för Nia och Konrads kalas). Jag gillar extra mycket hur Bergmark Elfgren placerar in Jane Eyre i berättelsen, det ger ett extra lager till den här psykologiska spänningsromanen som har bjudit in skräcken på ett hörn.

Gillar man att läsa mer spänning där karaktärerna är placerade på en ensligt belägen Ö så är böcker av Lucy Foley t ex Nyårsfestenoch Bröllopsfesten riktigt bra.

Bildkälla: Albert Bonniers Förlag