Agnes Cecilia – en sällsam historia

Det började med P1 och deras sommarsatsning: bokpodd. I korthet går det ut på att en författare och en kulturjournalist båda läser om en älskad bok och sedan samtalar om den. Agnes Cecilia – en sällsam historia av Maria Gripe är romanen som Helena Dahlgren och Lina Kalmteg läser om och sedan diskuterar. Det blir ett härligt samtal som är väl värt att klicka sig till. Såklart blev jag sugen på att läsa boken jag också. Jag har aldrig varit någon Maria Gripe-fantast, jag läste Hugo och Josefin, Glasblåsarens barn och Elvis, Elvis, Elvis på 70-talet men de senare böckerna har jag inte läst. Dags för Agnes Cecilia!

Första fjärdedelen av boken håller mig riktigt hårt i handen och jag fascineras av både språk och miljöer. Nora är flickan som flyttat in hos sina släktingar efter det att hennes föräldrar försvunnit. Vi som läser vet att Noras föräldrar dött i en olycka och hela romanen har en grundton av övergivenhet och ensamhet. När Nora och hennes släktingar flyttar in i en en stor våning så börjar det hända underliga mystiska ting. I Noras rum finns det igensatta skåp och där hittas saker från en svunnen tid och de fungerar som en port till berättelsen om Agnes Cecilia som då är flickan som levde för hundra år sedan. Jag är inte lika förtjust i romanen som helhet men visst är språket glimrande och spökerierna ganska läskiga.

På vår senaste bokcirkel så pratade vi snabbt om huruvida den skulle funka för unga tonåringar idag? Ja sa då nej. Jag tror att berättandet går för långsamt, det är mycket ringande i telefoner och annat som känns föråldrat och man måste verkligen sjunka in i den här boken för att riktigt fastna. Jag är skeptisk men rätta mig gärna om ni har andra erfarenheter. Samtidigt så har ju Maria Gripes världar aldrig varit för alla läsare, det var också på 70-talet en nätt skara som fastnade för hennes suggestiva och magiska universum. En väg att komma den här historien närmare kan vara att lyssna till den dramatiserad, boken finns som radioföljetong och den fungerade mycket bra också som ljudbok.

Bildkälla: Modernista