Tack till Lotta på hyllan som tipsade mig om den italienska deckarserien med Teresa Battaglia som vresig och egensinning poliskommissarie. Hon är drygt sextio och rejält luttrad, hon har tagit sig fram i en mansdominerad kår och hennes vassaste vapen har alltid varit hennes förmåga till observationer och analys. De senaste året har varit jobbigt, hon tycker sig ha mist skärpan och hon börjar tvivla på sin förmåga. I Blommor över helvetet är det mörkaste december i den lilla byn högt uppe i de italienska alperna när en man hittas djupfryst, naken och med ögonen utklösta.
Som hjälpande hand till utredningen kommer inspektör Marini, med juristutbildning och handsydda skinnskor har han inte lätt att passa in i den av väder och vind utsatta byn där inbyggd skepticism mot människor från stan finns edsan generationer tillbaka. Den stora turistsäsongen, som inleds med en natt fylld av ljus och fest den 5 december, närmar sig och mordet med påföljande händelser skapar stor oro i byn. Otrygghet sprider sig och snart verkar det som att mördaren är särskilt intresserad av en liten grupp barn som hänger ihop i byn.
I den här spänningsromanen så har Ilaria Tuti använt miljöerna, klimatet och avskildheten i en liten by i bergen på ett riktigt snyggt sätt. Det är oväntade vändningar, läskigt så att det räcker och blir över och som alltid när barn är med i en deckare, mycket känslosamt. Jag vill gärna läsa mer om Battaglia och Marini och deras arbete. Rekommenderar!
Leave a Comment