ögonbindeln

Siri Hustvedts roman Sorgesång ligger på mitt bord och läsningen går sakta men säkert fram emot bokcirkelträffen på söndag. Passar på att skriva om den första boken jag läste av henne i mitten av 90-talet. Det är en mycket suddig bild av debutromanen Ögonbindeln som illustrerar det här inlägget men mina minnen av boken är så tydliga. Jag läste den när jag själv studerade och studenten Iris rastlösa liv i New York lockade mig in i boken. Vi möter en ganska förvirrad och  jagsvag kvinna som påverkas starkt av de människor hon möter. Hon famlar sig fram genom några månader i storstaden och det är svårt att få grepp om Iris, eller är det kanske Siri boken handlar om? Det här är en gåtfull och ibland ganska skrämmande bild av en utsatt ung kvinna som har svårt att defiiera var gränsen mellan henne och omgivningen går. Spännande psykologiskt porträtt och utmanande form där läsaren får lägga pussel för att få ihop alla delarna – om det ens går att få ihop Iris värld? Ögonbindeln  ger oss konturerna men lämnar mycket åt läsaren att fylla i, härlig läsning!