Anna – vill du inte vara författare?
Jag jobbade med texttypen biografi idag tillsammans med fina tioåringar. För att vi skulle kunna lägga fokus på texttypen så använde vi ett välbekant stoff som dessutom var bearbetat i veckans läsläxa: Astrid Lindgren.
Vi jobbade på med genretypiska drag och samtidigt så samtalade vi om alla fina berättelser som Lindgren har skrivit. Plötsligt så tittar en av de kloka på mig och säger:
– Anna, jag undrar en sak. Vill du inte vara författare?
Vad tror ni jag svarade?
– Jo, det hade älskat att vara men jag är helt enkelt inte tillräckligt duktig på att skriva texter.
(Vilket var väldigt opedagogiskt eftersom jag tidigare samma lektion berätta om hur hårt Astrid Lindgren jobbade med att skriva om och om och om sina kapitel i Mio min Mio för att få dem perfekta …) Hur kunde jag svara så klantigt? Det kan man verkligen undra. Jag riktigt såg hur eleven kroknade och tänkte: Kan inte hon skriva tillräckligt bra, hur ska jag någonsin? Snabbt fick jag rädda upp situationen med att säga att jag inte bryr mig om det.
– Jag skriver texter varje dag och det tycker jag du också ska göra.
|
|
| Ingrid Sjöstrand
|
Du är ju en persona i den litterära världen ändå, utan att du försökt publicera dig i bokform. För de flesta som skriver finns det heller ingen rimlig ansträngningsnivå som skulle motivera att man slutar med sitt day job.
Persona är att ta i, jag är en smula i den litterära brödkorgen. Jag skulle säkert inte trivas med att skriva på heltid heller, jag gillar mitt jobb för mycket.
Det är inte alltid lätt att "säga rätt" när man svarar personligt – jag tror ändå att du räddade det väl.
Hoppas det, eleverna vet iaf att jag älskar böcker 🙂