oscarsvinnare?

Är du där?

Är du där?

Finns det någon där?

ringer i öronen på mig när jag går ut från biosalongen ganska snorgråten och en aning besviken. Jag kan gott förstå att Jonathan Saffran Foers bok är svår att filmatisera men det här kändes som att tonen i berättelsen helt förändrats. Pojken, Oscar som tar sig an uppgiften med vetenskaplig approach är spelad av en utmärkt skådespelare men han gestaltas inte alls som jag uppfattade honom i boken. Inte heller farmodern och den gamle stumme mannen, utmärkt spelad av Max von Sydow, ges rättvist utrymme. Deras historia ligger i boken som en fond till berättelsen om 9-11 och förankrar den i tid och rum, något som saknas helt i filmen. Övermåttan sentimental blev den, långt ifrån bokens helt fantastiska upplevelse men ändå en helt OK film en söndagseftermiddag. Finns någon där för någon egentligen, vem vågar svara när det ringer? är frågan som den skickar med oss åskådare ut i februarinatten.

I natt får vi veta om von Sydow får en oscarstayett för bästa biroll, filmen är också nominerad tillsammans med bl a Niceville. Av just de två hoppas jag på Niceville. Viola Davis, som spelade en mindre roll även i Extremt högt och Otroligt nära, är nominerad för just sin roll som Minnie i Niceville och det är en magnifik rolltolkning. Magnifik var också Meryl Streep som Thatcher och båda förtjänar ett gyllene pris, nu låter jag som värsta filmexperten här. Hmmm, jag har sett typ fyra filmer det senaste halvåret…

Väsentligt mer läst blir det. Mina tankar om boken och Gästbloggar’s tankar. Läs boken!