bockarna och berättandet

Så fick eleverna bilder att använda, de skulle återberätta sagan med hjälp av de utklippta bilderna och när de tränat två och två så fick de berätta för en vuxen. Under tiden de väntade på sin ”vuxentur” så färglade de en målarbild och skrev några meningar till. Det var superroligt att se hur alla barn tog sig an berättandet och hur de dramatiserade sagan med både kroppsrörelser och ljudeffekter.

Nästa lektion började med en liten minilektion om hur sagoberättare gör för att sagan som de berättar skall bli riktigt spännande och intressant att lyssna på. Vi vuxna berättade sagan och använde berättarknepen – sedan fick eleverna pröva. Samma saga igen – men använda knepen som vi tränat. Stor skillnad och sagan blev mindre en animerad film och mer en muntlig berättelse där beskrivningar av vad som hände kom med på ett bättre sätt än tidigare.

Lektion två återberättade eleverna också sagan skriftligt. Fantastiskt duktiga elever har vi och de fick alla med inledning, handling och avslutning.

Lektion tre använde vi samma upplägg på lektionen men vi hade bytt saga till De tre små grisarna. Där såg vi den animerade filmen från Disney, läste olika versioner och eleverna berättade igen till sekvensbilder. Varje gång eleverna återberättade så skattade vi deras förmåga i ett skattningsprotokoll och det var spännande att följa deras utveckling. Det är modernt att prata om differentierad undervisning just nu, det har jag hållt på med i 20 år och kort sagt innebär det att man designar uppgifter där alla elever har möjlighet att utvecklas på just den nivån där de befinner sig. Vi jobbar tillsammans, språkar tillsammans och lär av varandra (tack alla f d kollegor som gjort det tänket till vardag). På ett kort tema om en knapp månad kunde vi se en fenomenal utveckling hos många elever. Verkligt passade arbetsområde på vårterminen i år 1!