också en debut – novell av Sophie Elkan
”Mitt århundrade var inte barnets århundrade. Vetgiriga barn kallades på min tid frågvisa och näsvisa och fick i skolan noll, som var liktydigt med mycket dåligt, till terminsbetyg i uppförande. Det fick jag.”
Sophie Elkan upptäckte snart att hon hade en talang som gav henne respekt på skolgården, hon kunder recitera vers.
”Det klingade och sjöng inom mig, då jag hörde de vackra rimmen och den eggande, smekande rytmen.”
Hon beslöt sig för att börja skriva egen vers och efter att ha läst Fru Lenngren och beskriver hon mycket underhållande hur hon författar en vers på rim, den skulle som alla fina poem innehålla det sköna, det sanna, det goda. Resultatet Oväderssång skickar hon i all hemlighet till tidningen Linnea.
”Under den tid jag väntade på denna sällsynta ära och utmärkelse, som jag skulle bereda mina föräldrar, hade dessa endast bekymmer och skam av mig.”
Så småningom kommer refusen, som säger att ett poem med titeln Oväderssång inte passar i vårnumret. Kanske finns det plats i hösten nummer?
Något poem såg Sophie Elkan inte tryckt i Linnea den hösten, men hösten 1899 debuterade hon med novellsamlingen Dur och Moll.
– en novellvåg i bokbloggarhavet –
Leave a Comment