ta hand om min mor – sydkoreansk annaroman

Ta hand om min mor har allt som en riktigt bra annaroman ska ha. Språket är avskalat och osentimentalt, berättelsen om den försvunna modern är gripande, formen där de olika familjemedlemmarna var och en berättar sin historia gör den perspektivrik och den utspelar sig i en miljö och en kultur som är spännande att lära känna.

Ta hand om min mor, ta hand om och förvalta minnena av en mor uppmanar den äldsta dottern, som är författare, sig själv. Hon, som resten av familjen, inser att det är en mor som de faktiskt dåligt känner. När modern en dag mitt i sommaren försvinner spårlöst i Seouls tunnelbanesystem så lämnar hon maken och de fyra barnen vilsna. Modern har tillbringat det mesta av sitt liv i köket och tillrett mängder av måltider men ingen av dem vet om hon egentligen ens tyckte om att vara i köket, hennes hårda hushållsarbete har tagits för givet och hennes gröna fingrar och strävsamhet har byggt upp ett välstånd som gjort klassresan möjlig för barnen. Modern, själv analfabet, anlitar en flicka för att läsa dotterns böcker högt och kanske fanns där ändå drömmar om ett annat liv? 

En ömsint och ytterligt vacker roman som uppmanar mig som läser att passa på att lyssna innan det är försent, ta vara på vardagens möten och stanna upp för att undersöka vad människor faktiskt önskar och vill. Uppskatta varandra för vardagsarbete och inte ta något för givet. 

Lätt att skriva, svårt att göra.