romansviten om Estland – Oksanen i högform
Sofis översättare Janina berättar att de sällan har tid att tala med varandra så de ser stunden som en härlig treat att få snacka lite på tumanhand.
Sofi berättar att hennes böcker är mycket översatta och utgivna över stor del av världen. Just nu är hennes debut aktuell i Turkiet och det kan kännas konstigt att svara på frågor om en såpass gammal bok. Det är ofta mycket lärorikt för Sofi eftersom i olika länder tas böckerna emot på olika sätt och läsarna reaktionen varierar beroende på kultur.
De läsare som läser i olika delar av världen tar berättelserna till sin egna och många folk har erfarenheter kring ockupation och motstånd som är temat i duvorna. Sofi tar emot de olika ländernas erfarenheter och kan se många likheter och känner att hon lär dig mycket om sina böcker genom att resa runt och tala om dem. På frågan om hur resandet påverkar skrivandet svarar Sofi att hon kan skriva överallt där det finns el, hon behöver dessutom lite ensamhet så hon ser fram emot julledigheten då det mesta i bokvärlden är stängt…
När Sofi började skriva Stalins kossor så var det inte hennes plan att skriva en trilogi om Estland, ätstörningar var ursprungligen grundtemat. Hon tyckte att vardagsliv i Sovjet och kommunismen verkade ganska tråkigt att skriva om och hade egentligen inte lust att göra den research som krävdes, först när hon insåg att man inte behöver ha de stora politiska skeendena klara utan att berättelserna ligger i vardagsdetaljerna fick hon styr på romanen. Sedan blev det en historieskrivning som blev så upplysande för läsaren, sällan hade någon annan berättat om Sovjet så.
Väldigt många texter finns om hennes författarskap här på bloggen. Läs HÄR!
Tack för sammanfattningen. Som om jag också var där.