pappan och havet och Lundströms
Visst minns alla att jag lyssnade på Sent i November för några veckor sedan? Inte?
Jo men så var fallet och jag skrev en rad eller två om den fantastiska berättelsen här. Jag förstod att det fanns en bok som handlade om vart familjen tagit vägen och så kommer just den som cirkelbok i Lundströms. Nu blev jag alltså mer eller mindre tvingad att lyssna på pendangen, också den precis som Sent i November uppläst av Mark Levengood. Om Sent i November kan ses som en bok som påminner om hur det kan vara när man vet att tiden är utmätt så är Pappan och Havet en riktig medelålderslivskrisskildring. Tove Jansson tar oss med på en humoristisk och gravt allvarlig resa och låter muminpappan ge sig ut på äventyr. Livet har gått i stå för pappan, han är inte längre riktigt behövd hemma i Mumindalen och han bestämmer sig för att återse sin ungdoms fyr. Där ska han ordna det för familjen och de ska alla få en, med det närmast uttjatade ordet: nystart. Hela familjen inlemmar sig i pappans planer och gör allt för att han ska känna sig både kunnig och viktig men livet på ön längst ute i havsbandet blir inte riktigt vad han tänkt sig.
Jag förundras över hur underbara de här böckerna är. Kloka och humoristiska, poetiska och rytmiska, klarsynta och med psykologisk skärpa. Jag har läst dem innan men det här är texter som ger olika saker igen till läsaren beroende på vem som läser. Jag är en annan person än då och kanske är det så att jag uppskattar dem extra mycket just för att medelålderskrisen inte är långt borta…
Läs alla och lyssna sedan på Lundströms bokradio och hör den briljanta bokcirkeln, två delar avhandlade och sista delen imorgon – Lena Andersson, Philip Teir och Marie i högform!
Jag har inte läst Tove Jansson, inser dock att jag borde/måste/ska.
Ja, borde, måste, ska!