skuggpojken – Lucifer

Skuggpojken är en spänningsroman som jag skulle velat läsa istället för att lyssna på. Allt som oftast funkar ljudbok utmärkt just med deckare men det är extremt svårt för mig att komma ihåg citat. Och från den här texten hade jag velat bjuda ett gäng otroligt fina formuleringar – Vallgren har en konst att sätta samman orden som gör att det funkar så bra. Han är en mästare på att skapa miljöer och stämningar som bara drabbar!

Erkännas ska att det här är en roman med extra allt, det är som att Vallgren under sitt alias Lucifer ska vräka på full spruta med genrens kännetecken, dra storyn ett par extra varv och riktigt gotta sig i detaljer á la Jussi Adler Olson, men jag låter det passera för språket är så glimrande. Handlingen då?

Det här är en lättläst historia som drar en in i berättelsen direkt, redan efter en stund är man fast. Huvudrollen innehar Danny Katz, en knappt 40-årig översättare med utbildning från militären och ett ständigt sug efter heroin. Han är oerhört begåvad men har inte alltid koll på vad som är bra för honom och i den här första boken så dras han in i ett sökande efter sin studiekamrat som försvunnit. Det visar sig att kamratens bror också försvann spårlöst, fast för 40 år sedan, och letandet blir både farligt och fysiskt krävande.

Noir: mörkt, trasigt – övergrepp, våld. Smutsigt, solkigt – droger, voodoo. Borde inte vara en bok för mig men jag lyssnade andäktigt vidare. Jag ville veta hur det gick, jag ville lära känna Katz bättre och jag ser fram emot fler böcker i den här serien.

SvD, GP och Lottens Bokblogg har också skrivit om boken.