böcker•svenska böcker

liten rapport från litteraturhuset 2 …

27 mars, 2014 by Anna Inga kommentarer

Det finns en öppen dörr i slutet av Skattkammarön som var spännande att undersöka, och det är förståeligt. Har Stevenson gett liv åt en så fascinerande karaktär som John Silver så vill man säkerligen ge honom en möjlighet till att få ett fortsatt liv, så inleder Elin Boardy sin läsning på Litteratuhuset idag.

Hon berättar att hon läst berättelsen många gånger och att hon inte kunde motstå att ge ett ansikte åt den namnlösa, ansiktslösa frun.

Även om berättelsen om John Silver finns i bakgrunden så är Mary helt uppdiktad. Elin ville göra något med där piratvurmen som hon länge närt. Det finns ju redan ett antal romaner som använt berättelsen från Skattkammarön som grund men ofta är spinofferna skrivna av män om män. Ingen om kvinnorna …

Att vara kökspigan som står bredvid och tittar på, någon som kan vara där men ingen lägger märke till skapar en möjlighet att skriva ur ett helt nytt perspektiv. Boken handlar också mycket om det svåra, hårda jobbet: skrivandet. Det är frun i huset som uppmanar tjänsteflickan att lära sig att uttrycka sig. –  Kan du inte läsa och skriva då blir du aldrig friare än en slav. – Orden i den här romanen är viktiga, jag får följa Marys väg till orden. Själv tänkte på alla anglicismer i boken, säkert är de uttryck översatta direkt från originalet som nyfikenheten som dödade katten och precis uppför min gata. Mary erövrar det skrivna språket och också creolfranskan i mötet med sin kärlek, det är en spännande blandning av språken i boken. Talspråk, skriftspråk. Svenska, engelska och franska. 

Elin avslutar sin stund på Litteraturhuset med att läsa högt det som hon själv kallar det publikfriande mötet mellan Mary, Silver och Kapten Flint. Ajan (argent) är den som snurrar deras värld!