inte helt kosher

1997 träffas tre tonåringar på ett judiskt kollo och de tre tjejerna skapar band för livet. Hanna, Dahlia och Josefin har alla olika bakgrund men det som förenar dem är att de på olika sätt utforskar och förhåller sig till sin judiska identitet. För Hanna har uppväxten i en familj med en stark judisk kultur gett henne en självklar och trygg plats i religionen, Dahlia och Josefins judiska arv och identitet är inte lika självklara. I Inte helt kosher så skriver Johanna Schreiber en roman om hur de unga kvinnorna formar starka vänskaper, relationer byggs mellan familjerna och hela tiden så finns en tanke på hur de skall förhålla sig till religionen. De har ett arv som skall förvaltas, hur stor påverkan skall det få över deras eget liv. Särskilt svårt blir det när de skall bygga sina egna familjer och får barn, vad i traditionerna och kulturen skall föras vidare?

Det här är en relationsroman som har en rejäl svärta, Johanna Schreiber har skrivit en feelgoodserie som utspelar sig på ett bokförlag. Den hade ett mer humoristiskt anslag, i Inte helt kosher är anslaget ett annat. Allvarligare och sorgligare, livet blir inte helt enkelt för någon av vännerna. Man får lära känna dem i korta kapitel och kanske var det för att jag lyssnade på ljudboken men jag upplevde det lite rörigt, jag hade gärna haft lite längre stunder mad var och en av karaktärerna.