drömräkning

Efter tio års väntan på ny roman från Chimamanda Ngozi Adichie så var förväntningarna på Drömräkning skyhöga. Jag ska bokcirkla den i flera sammanhang framöver så just idag blir det en lite kortare reflektion. I korthet så handlar den om 4 kvinnor som på olika sätt lämnat det förväntade och brutit mot den traditionella norm som finns i det samhälle där de växt upp. De har alla afrikansk bakgrund och flera av dem en priviligerad uppväxt, oavsett god ekonomi så är det inte enkelt att välja en väg i livet som känns ärlig och äkta. En av tankarna jag tar med mig efter läsningen är att kvinnors situation och möjligheter är sig lika över världen, att strida i stort och smått för att skapa sin framtid efter eget tycke är en något som är ständigt återkommande. En annan fråga är den om lycka, vad genererar lycka? Är det att vara lyckad i andras ögon? Jag tyckte mycket om delar av den här romanen men den är för lång och har återkommande delar som är som korta föreläsningar och jag är inte förtjust i det närmast uppfostrande anslaget. En annan författare som jag tycker närmar sig samma sorts skrivande är Sofi Oksanen, det finns en didaktisk vilja som överskuggar romanen och det är synd.

Screenshot