mjölkharen – Tina Norin

Tina Norins Mjölkharen är en riktigt fin läsning, den börjar med att Vendela och Johan inser att de behöver ta sig an moderns hus. Modern har drabbats av flera hjärnblödningar och bor nu på serviceboende, hon blir allt sämre och barnen förstår att slutet närmar sig. Barndomshemmet utanför Ulricehamn var en gång mormodern Astrid Sterners och där målade hon sina berömda och numer värdefulla tavlor och när syskonen börjar röja i huset så hittar de en mängd dokument, både dagböcker och brev, kanske kan några av dem lösa mysteriet kring tavlan Mjölkharen som stals från Göteborgs konstmuseum på 70-talet. Romanen utspelar sig i nutid och också  på 1910-talet när Astrid och hennes väninna Viola reser till Paris för att studera måleri. De har Matisse som lärare, de besöker Steins hem för att se hennes privata samling och Viola får arbete på Louvren som ramreparatör. Den svenska konstnärsgruppen i Paris skildras med studier, fest och glam och några av konstnärerna är mer talangfulla än andra och det skapar både sammanhållning och rivalitet.

Jag gillar både den nutida berättelsen med de två syskonen som tvingas att hitta tillbaka till varandra när de får en gemensam uppgift och konstlivet i Paris tidigt 1900-tal. Stölden och vad som en gång hände är en motor i berättelsen men inte det jag läser vidare för. Jag tyckte mycket om hur människors levnadsöden och livsval påverkar dem ända in i döden och jag fattar tycke för alla karaktärer, jag vill dem väl och jag önskar att de få det bra. Särskilt kul är det att läsa en roman som utspelar sig i Göteborg med omnejd. Rekommenderar alla att läsa!