Intermezzo av Sally Rooney är en roman att njuta. Berättelsen börjar med att de två bröderna Koubek ses på faderns begravning. Den tioåriga ålderskillnaden mellan dem har bidragit till att de har lite gemensamt och när nu fadern dött så hamnar de i ett limbo, hur skall deras relation se ut framöver? Peter, som är dryga trettio, är en framgångsrik jurist baserad i Dublin och han visar utåt en vacker och lyckad fasad. Han dövar sig med droger och relationerna till kvinnorna runt honom är komplicerade.
Lillebror Ivan är schacksnillet som just tagit examen från universitetet och nu hankar sig fram som frilans, han analyserar data. Han är inte lika bekväm i det mänskliga samspelet, hur han än analyserar människorna så beter de sig inte alltid logiskt. Schackspelet har också gått sämre de senaste åren och han tvivlar på sin förmåga. När han en kväll träffar Margaret, en äldre gift kvinna, så öppnar sig en ny värld.
Både i sina relationer till kvinnorna i livet men också till varandra behöver Ivan och Peter ompröva sin hållning och sina tankar och den där ambivalensen som skildras i romanen är mycket mänskligt beskriven. Har man läst Rooney förut så känner man igen sig, texten har många dialoger som är skickligt skrivna, skildringen av relationer där det finns uppenbar obalans är där och sexuellt utforskande och makt är ett tema som återkommer. Intermezzo var en fin läsupplevelse, det ska bli spännande att se vart Rooneys författarskap tar vägen nu, hon själv åldras och hennes texter tar sig an allt mer vuxna karaktärer. Jag ska erkänna att min favoritbok hittills är Normala människor men på god andra plats kommer Intermezzo.
Normala människor, Samtal med vänner och Vackra värld, var är du har jag läst och bloggat om. Klicka på länkarna så kommer man till min tankar om dem.
Bildkälla: Albert Bonniers Förlag
Leave a Comment