sälflickan

Harry har av en sköterska på hemtjänsten lärt sig hur man spelar in på sin dator och han bestämmer sig för att berätta sin historia. Han är den ende kvar från en stor syskonskara som växte upp i ett stenhuggarsamhälle i Bohuslän och nu bor han ensam i sin lägenhet i Göteborg. Han berättar om sin barndom och uppväxt i det lilla samhället och historien cirklar runt hans syster Lilly. Hon som inte var som de andra syskonen, som behövde passning och som älskade att simma och bada. Hon kallades sälflickan och man förstår snart att en händelse med Lilly förändrade hela Harrys liv.

Annika Thor skildrar i sin roman Sälflickan livet i en liten ort på västkusten, berättelsen börjar sent 20-tal och sammanhållningen i familjen är stor. Pappan arbetar som stenhuggare och när han blir sjuk så är det snart bara Harry och hans äldre syskon som kan bidra till försörjningen. Han får sluta skolan för att hugga sten och så ofta han kan hjälper han modern med Lilly. Vännerna Tore och Eskil blir viktiga personer i hans liv och när han som tonåring möter tankarna om hur befolkningen skall hållas frisk och sund så inser han att sådana som Lilly inte har plats i det ideala samhället. Harrys berättande vindlar sig fram och när han nu på ålderns höst vill berätta om vad som faktiskt hände den där gången när han bröt med det som hade varit hela hans värld så är det inte enkelt att hitta orden.

Sälflickan är en fin roman om att reflektera över sitt liv, hur det blev som det blev och en spännande skildring av 30-talet i en liten stenhuggarort. Jag lyssnade på den i inläsning av Reine Brynolfsson och han läser den gamle mannens berättelse riktigt fint.

Bildkälla: Wahlström & Widstrand