är det nu allt börjar – Siri Spont
I Knivsjö händer ingenting. Tilda går i åttan och är så trött på att dricka häxblandning ur schampoflaskor, åka EPA och hångla med killar i brist på annat. Rollerna i gänget är fasta och mest av allt så längtar hon bort. På nätet har hon börjat chatta med Emmy och de drömmer om att ses IRL, ska de åka på en språkresa tillsammans? För Tilda verkar det omöjligt, hennes föräldrar har inte råd med en sådan resa men så blir det ändå bestämt. De ska till Brighton, är det nu som livet ska börja på riktigt?
Allt med resan är spännande, Emmy och hon placeras tillsammans med en av killarna i språkgruppen och ett liv med pubar, strandhäng och fika på stan drar igång. Snart inser Tilda att det är typ samma liv som hon lever hemma, bara det att de här nya kompisarna har pengar och snygga kläder. Grupptrycket är detsamma, hierarkierna är sig lika oavsett om det är strandfest i Brighton eller hembränt på en sten utanför logen hemmavid. Pengarna tryter, kläderna är fel och på en av festerna så går det rejält galet. Är det det här som är livet eller finns det andra alternativ?
Är det nu allt börjar av Siri Spont är en ungdomsbok som väckte mängder av minnen för mig, jag kommer själv från små omständigheter och de tusenlappar som min språkresa till Brighton 1981 kostade var hopsparade under lång tid. Jag hade aldrig rest med mina föräldrar, hade aldrig varit på restaurang och hade inte åkt tåg eller tunnelbana men så befann jag mig då på färjan mellan Gbg och Harwich och tänkte mig att livet skulle börja. Mina timmar sittande där i diket bredvid E3 tittande på utländska nummerplåtar drömmande om någonannanstans hade blivit till en resa. Som väntat så blev det en ganska hård smäll den där resan, jag hade ju bara det jag sett på TV som referenser men spelhallarna var roliga, strandfesterna hyfsat oskyldiga och chipsen var goda. Mina kläder var osannolikt töntiga och dialekten hjälpte väl inte till. Ett var säkert, reslusten var ordentligt väckt och jag reser såhär 43 år senare vart jag vill och … jag blev faktiskt engelsklärare. M berättade återkommande om sin språkresa som 13-åring, han köpte en skateboard för alla pengar han hade redan en av de första dagarna …
Det som jag gillar med Siri Sponts roman är att Tilda känns som en alldeles vanlig tjej i åttan och att hon får lov att göra både ett och flera misstag. Det ganska öppna slutet var också fint, det signalerar att det finns ett annat liv än det man vet om just nu och att man ibland bara måste pröva sig fram. Hoppfullt!
Bildkälla: En bok för alla
Senaste kommentarer