Ibland kunde jag bli något trött på M som liksom fastnade för något och så kunde han ägna mycket tid åt just det, så var det med alla dessa manliga amerikanska författare. Han läste Salinger som ung, fortsatte med Keruac, Heller, Roth, Mailer, Delillo, Ellroy och förstås Paul Auster. Om man nu har läst New York-trilogin minst tre gånger måste man då läsa den igen? Jodå, det måste man och just i detta fall så får jag hålla med. Det här är en bok som håller för många omläsningar (och kanske inte ens då fattar man helt vad som faktiskt händer – om nu handling är viktig i en bok).

Jag blev aningen nostalgisk… Läs mer