floden sjunger ditt namn

Eleanor Shearer är oxfordforskaren som studerade spåren av det koloniala arvet i de karibiska öarna och samtidigt tillhör ättlingarna av den generation slavättlingar som kom till England under 1900-talet med läfte om arbete och medborgarskap. När pandemin slog till så fick hon ovanligt mycket tid över och romanen Floden sjunger ditt namn blev skriven. Den är löst baserad på en verklig kvinna – Rachel – och berättelsen börjar 1834 när den engelska kungen beslutar sig för att alla slavar skall friges.

Rachel, som genast beger sig ut på en lång vandring, hon har bestämt sig för att söka upp de fem barn som hon fött och som sålts till andra plantager. Resan går från Barbados och vidare mellan de karibiska öarna för att leta efter de vuxna barnen och på den så möter Rachel människor som hjälper henne, deras berättelser bidrar till att skildra slavarnas villkor, plantageägarnas sätt att se på slavarna som ägodelar men också hur människor av olika ursprung ställer upp för varandra och försöker att ordna husrum, arbete och skapa en framtid. Romanen blir ett myllrande kalejdoskop av männiksoöden och kanske var min hjärna lite för trött för att helt uppskatta det. Ramberättelsen med Rachel fångar mig inte riktigt och flera gånger när det dyker upp en ny karaktär, ett av Rachels barn eller någon som vet något om ett av barnen så börjar en ny berättelse. Kanske är det ljudboksformatet eller så är det mitt trötta huvud men jag tycker det blir rörigt. Det är alltid intressant att läsa och lära om slaveriet och just skildringar från de karibiska öarna har jag inte läst så många, ur den aspekten är det här en riktigt spännande roman. Boken har fått fantastisk press och skall filmas för BBC så läs gärna för att skapa er en egen uppfattning.

Jag själv letade fram turistfoton från ungdomens 80-tal då jag besökte Bequia, paradislika miljöer med ett både våldsamt och mörkt förflutet. Floden sjunger ditt namn skulle passa utmärkt att bokcirkla, där finns dessutom bokcirkelfrågor att hitta på historiska medias hemsida. 

Bildkälla: Historiska media