Johannes Anyurus roman Ixelles är för mig en sällsam och ganska förvirrande läsupplevelse. Tid och rum liksom upplöses och fiktionens potenta kraft verkställer Ruth, hon jobbar på ett förtag som hittar på karaktärer som sedan beger sig ut i världen för att debattera och trolla med verkligheten. I privatlivet så håller Ruth sanningen om sin man Mios död från deras gemensamma son. Hon önskar att han skall kunna växa upp utan att bära sin fars historia. Samtidigt så hittas en guldfärgad skiva varifrån en röst kommer, den gör så att Ruth börjar tvivla. Vad hände egentligen där i gångtunneln med Mio?… Läs mer
Senaste kommentarer