pengar – klassikerläsning

I höstas läste jag Elisabeth Åsbrinks biografi över Victoria Benedictsson (Mitt stora vackra hat) och då bestämde jag mig för att också läsa Pengar. Det är Ernst Ahlgrens debutroman som kom 1885, alltså samtida med t ex August Strindberg. Ernst Ahlgren är pseudonym för Victoria Bendictsson och när jag nu läst biografin så kan jag också ana en hel del självbiografiskt stoff i romanen Pengar. 

I boken, som förresten klassificerades som romance på Storytel hur nu det är möjligt, får vi möta flickan Selma som drömmer om att bli konstnär. Hon växer upp tillsammans med sin kusin Richard och sin far på en gård och när den nästan 30 år äldre patron Pål Kristersson friar så ser Selma honom som en väg till ett bekvämt och friare liv. Som kvinna är man inte myndig och hennes far tillåter inte studier. Hennes romantiska tankar om äktenskapet förbyts snart till den transaktion som det är, hennes make dyrkar henne och hon kan leva ett ekonomiskt tryggt liv. Maken är ständigt orolig för att Selma skall förälska sig i någon annan och han bevakar henne i sociala sammanhang, bara kusinen Richard med fru kan hon umgås med och Selma blir allt ensammare på godset. Hon läser och skriver, utbildar sig och lär sig rida och i slutet av romanen bestämmer hon sig för att lämna sin man för en oviss framtid. Som sagt, det finns många beröringspunkter med Benedictssons eget liv i den här boken och jag har förstått att den ansågs mycket radikal när den gavs ut. Det var en spännande läsning och det var extra fint att läsa den i kombination med Åsbrinks välskrivna biografi. Rekommenderas!

Bildkälla: Albert Bonniers Förlag