dyningar – mord i skärgården

Elinor Kapp är författare boende på Tjörn och därför är det extra kul att läsa serien om polisen Eddie som bor i Skärhamn och arbetar på polisstationen i Stenungsund. När Dyningar börjar är det försommar och en drunknad kvinna hittas i närheten av Tjörnbron, i hennes bil hittas ett självmordsbrev och både polisen Eddie och rättsläkaren tänker att hon självmant hoppat från bron. I själva verket så är kvinnan dränkt, inte med saltvatten utan med avloppsvatten och de förstår att de har ett mord att utreda. Kanske kan det ha något samband med den unga döda kvinnan som de hittade i Svartedalen för någon månad sedan? På hemmaplan så har Eddie det härligt med sin nya sambo, han har bestämt sig för att ta tag i sitt drickande och paret längtar efter att bilda familj. Enkelt är det inte men Eddie har bestämt sig för att försöka ge livet en ny chans.

Jag lyssnade på den här boken under en långpromenad på sydvästra Tjörn i går och i den här tredje delen i serien så tar Kapp verkligen tillvara på alla de drömmiga miljöer som Skärhamn, Åstol och havet bjuder i juni och juli. Det är räksmörgåsar och picknickar, båtturer och ständiga köer över bron. Dessa EPA-traktorer kan driva också mig tokig.

Vad gäller mordmysteriet så blir det hela ganska trovärdigt i sista änden men det är faktiskt annat som jag uppskattar mer med den här boken. Det finns en hel del humoristiska scener där några av kollegorna från polisstationen är inblandade och det är roligt att huvudpersonerna sysslar med avlopp. Det skrivs sällan om VVS och reningsverk i romaner, eller hur? Men mässa i Jönköping i juni? Nja. Omslaget är jag inte heller såld på, inte på ett enda ställe i boken seglas det i stark sjö och fyren vet jag inte var den kommer in. Tvärt om, havet beskrivs vänligt och Eddie tuffar på med sin snipa. Med tanke på hur det hela slutar så antar jag att det kommer en fortsättning, kanske blir den förlagd i sensommartid? Eftersom jag bor på norra Tjörn så ligger både järnåldersgravarna och konsten i Pilane nära till hands, sjöbodarna i Valsäng,  St Olovs valar och rännan i Kyrkesund eller varför inte de vackra ängarna utåt Björshuvudet? Grottorna i Sundsby – det finns gott om spännande miljöer att använda som fond i kommande böcker. Skriv på Elinor Kapp så lyssnar jag!

När den här texten publiceras så är jag själv ute på Stigfjorden på en en kajaktur. Undra vad jag stöter på där?

Bildkälla: Bokfabriken