På köksbordet emedan gryningen håller skådespel utanför fönstret så ligger Ingvild H Rishøis kortroman Stargate. En julberättelse. Det är en vintersaga som passar mycket bra att läsa i stillheten efter tomte och julbord och blinkningarna till Astrid Lindgren och H C Andersen gör att man kan vila i berättandet, känslan är bekant. På Tøyen bor Ronja med sin syster Melissa tillsammans med pappa, det närmar sig advent och skafferi och kylskåp är som så ofta tomma. Vaktmästaren på Ronjas skola sticker till henne en annons där det eftersökes granförsäljare, kanske kan det vara något för den arbetslöse pappan?
Pappa får jobbet och allt går fint tills ägaren betalar ut ett förskott. Med pengar på fickan lockar Stargate mer än arbete och snart är det flickorna som sköter ruljansen tillsammans med Tommy, den snälle unge mannen som bjuder på choklad och lussekatt. Precis som i Rishöis novellsamling Vinternoveller så är grundtonen i den här texten oändlig sorgesam. Barnen älskar sin pappa, pappan älskar sina barn men ansvaret för flickorna är honom övermäktigt.
Vinterkylan är svår, stjärnorna gnistra och glimma och drömmen om stugan där brasan brinner och julgranen står pyntad är helt tydlig. Snön ligger djup och kanske blir allt sant bara man vilar en liten stund. Den här julberättelsen är inte det man ska läsa om man vill ha en lite småmysig stund på juldagskvällen, det är en text man ska läsa om man vill blir berörd ända in i hjärtat. Språket är fantastiskt och hela kompositionen är perfekt. Vill man höra författaren berätta om sin bok så finns det en fin intervju på babel. Kika in där!
Bildkälla: Flo Förlag
Leave a Comment