fråga mig igen – Mary Beth Keane

Just nu är det kommande bokcirkelböcker som prioriteras här i min läsning. Digitalt ska jag om ett par veckor prata om Mary Beth Keanes Fråga mig igen och jag tror faktiskt inte att jag skulle läst den annars. Det är väl precis det som är charmen med bokcirklar, man läser lite utanför det vanliga och upptäcker att det inte alls var så dumt.

Romanen börjar med att två unga män kommer till New York och under en sommar arbetar de tillsammans i poliskåren, snart har de båda bildat familj och flyttar in på samma gata i en förort. När de väl blir grannar så märks det att förortslivet kanske inte är helt lyckat. Barnen, den ensamme Peter Stanhope och de tre systrarna Gleeson med Kate i spetsen, leker med varandra, går i skola tillsammans och Peter och Kate formar ett särskilt band. Det är dem som vi får följa genom livet från deras barndom på 70-talet fram till nutid och de hemligheter som är uppenbara för många, men inte för barnen präglar dem för livet. Särskilt då en händelse när Peter och Kate är 14 år och som gör att han måste flytta från hemmet för att bo tillsammans med sin farbror.

Jag vill inte avslöja för mycket av handlingen i den här romanen eftersom att följa de olika vändningarna som livet tar för de båda huvudkaraktärerna är en så stor behållning i läsningen. Säkert är dock att det är spännande och gripande berättat om psykisk ohälsa, trauman som påverkar hela livet och kärlek som trotsar alla odds. Om man gillade att läsa t ex  Små eldar överallt  så kommer man absolut att tycka mycket om Fråga mig igen. För mig så var skildringen av NY under 80-talet en stor behållning i läsningen, det är en miljö som jag aldrig tröttar på och att flera av karaktärerna är poliser gör att jag genast får upp Spanarna på Hillstreet i minnet. Undrar om den skulle hålla för en omtittning?

Bildkälla: Albert Bonnier Förlag