fädernas missgärningar

Det kan vara så att jag sträcklyssnade på sista delen i serien om åklagare Rebecka Martinsson. Det kan vara så att jag absolut inte ville att Fädernas missgärningar skulle ta slut och det kan vara så att jag nu den senaste veckan tjatat på de flesta jag känner att de måste läsa. Första boken i serien (Solstorm) kom för 18 år sedan och att tiden går i både Rebeckas liv och i verkligheten är både trovärdigt och aningen förvirrande. 18 år äldre är ju nu inte Rebecka i den här sista boken men närmar sig medelåldern gör hon. Livet i Stockholm tycks allt mer avlägset, kompisarna ska stanna till hos henne på väg till en weekend vid Riksgränsen och livet det ganska slitna huset utanför Kiruna känns ganska trist. Förhållandet har kraschat, grannen tar hand om hunden när det behövs och Rebecka är less på jobbet. Var det så här livet skulle bli? Hon har hamnat i en mittilivetkris och när rättsläkaren Pojhanen ber henne om hjälp med att privatspana och undersöka döden av ett lik som hittas i en frysbox så dras hon in i både nutida och dåtida kriminalitet. Ledtrådarna tar henne också med till delar av hennes egen släkts historia som hon hittills undvikit. 

Som alltid är det ett mänskligt och trovärdigt persongalleri man får möta och relationerna mellan människorna är den stora behållningen i den här boken. Både den historiska delen av boken och den nutida känns angelägna och vävs samman på ett genomtänkt sätt. Oväntat nog så gillade jag grejen med boxning extra mycket och både Ragnhild och Börje blir favoriter i läsningen. Har ni inte läst Åsa Larssons serie ännu så börja från början. Fädernas missgärningar är en knytaihopsäckenbok som absolut skall läsas som en slutpunkt. Läs! 

Vill man höra Åsa Larsson prata om sin bok så är samtalet hos Marie Lundström riktigt fint. Klicka er dit! 

Bildkälla: Albert Bonniers Förlag