som en teleportör

Jag har skrivit mycket lite om M s sjukdom här på bloggen, det var ett aktivt val och så ska det förbli. Men så kommer det något som triggar en flod av minnen och idag kan jag inte stoppa dem. Idag var det reportaget om kirurgen Mattias Block i GP. 

Han var den kirurg som opererade M och som vi har allt annat än bara positiva minnen från, han framstod som en maskin och en tuffing som mer eller mindre utstrålade att skyll dig själv om du blivit sjuk. När M vistades på avdelning så var jag där många timmar varje dag för att hålla sällskap, hjälpa till med hygien, försöka aktivera oss och i bästa fall få honom att dricka snapple eller truga i något kaloririkt. M hatade varje stund där och med ökad morfindos så försvann ett och annat filter, när kirurgen kom svepande i korridorerna i sina gröna kläder så sa M med sin mest sarkastiska röst: Jaha, där kommer Gud Allsmäktig. M ogillade kirurgerna och deras stil och himlade med ögonen, gjorde en och annan ful min och väste fram kommentarer titt som tätt. Han tyckte helt enkelt att de betedde sig omänskligt.

MB var med sin vältränade kropp, sina muskler och sin tuffa utstrålning säkert en mycket skicklig kirurg men kära nån som sjuksköterskorna hukade sig och vek undan när han kom och kollade upp en patient. I den hierarkiska vårdvärlden så var kirurgöverläkaren verkligen kung. När man nu läser Mattias Blocks egen cancerresa (som på väldigt många vis tangerar M s) så lyser det där sättet att se på människor igenom. Jag är verkligen glad över att hans behandling tycks ha fungerat hittills och att han kan få många års gott liv tillsammans med sina barn men det tål att sägas igen och igen. Det handlar inte om att besegra cancer, det handlar inte om det som kämpar mest överlever. Koloncancer är en lömsk sjukdom, man kan leva precis som vanligt fram till en dag när man plötsligt får besked om att du har månader kvar att leva och prognoserna och behandlingen beror på många faktorer. Kan man behandla kurativt eller blir det palliativt direkt? Kan man bota, förlänga livet eller bara lindra? Kan man få rätt vård direkt när man söker hjälp?

Om det hade varit så att kämpa var en faktor hade Judith haft en morfar och J en pappa kvar i livet.

Besök i minneslunden igår.