vår bästa tid – Kiley Reid

Kiley Reids täta  samtidsroman Vår bästa tid börjar med att barnvakten Emira blir uppring av sin arbetsgivare, det är kväll och Emira har festat med sina vänner. När hon blir ombedd att akut ta sig an familjens lilla flicka och ta henne med bort från hemmet. Hon ställer upp, tar en uber till huset och tar med barnet till den affär som de ofta brukar besöka. Där ska de välja nötter och lukta på te tills det lugnat sig på hemmaplan. Väl där blir Emira ifrågasatt av en väktare – är den lilla blonda flickan i sällskap med den unga svarta festklädda kvinnan verkligen där frivilligt? Händelsen filmas av en man som hjälper Emira.

Så får jag då följa Emiras arbete i familjen där mamman är influencer, Alex har specialiserat sig på att skriva brev, be om prylar och sedan publicera på blogg och Insta. Hon är mån om ytan och det här är en roman om klass, ras och hur det med priviligerier kommer både en världsfrånvändhet och ängslighet. Hur ska man leva sitt liv när man vill framstå som politiskt korrekt? För Emira är relationen till den lilla treåriga flickan på fullt allvar, hon älskar den lilla frågvisa och pratglada flickan och vill inget hellre än att hon ska ha det bra. Emira har en utbildning men hon har ännu inte valt vad hon ska jobba med ”på riktigt”. Barnpassningen blir en nödlösning för att tjäna nödvändiga pengar men också ett sätt att skaffa sig betänketid medan livet är på väg från ungdom till vuxen.

På många vis är det här en mycket amerikansk roman och till viss del så känns berättelsen långt från vår vardag. Samtidigt så lyfter den frågor som är relevanta också här, Emira har inte en ekonomisk trygghet som backar upp och hon måste hoppa på alla jobb hon kan få. Hennes hudfärg och livsstil gör att hon genast kategoriseras, för Alex blir att anställa Emira och behandla henne väl ett tecken på att hon minsann är juste trots att hon är välbeställd och vit. Emira själv vill inte heller hon leva upp till det som hon förväntas och de båda kvinnorna är på olika sätt fast i föreställningarna om hur de borde vara, bete sig och handla. Klassklyftorna och frågan om ras är fortfarande större i USA än här hemma men vi är på väg mot ett samhälle som bedömer allt mer efter yta. Det här är en spännande läsning som väcker tankar. Jag är glad att jag läste den här välskrivna boken – den ska diskuteras i en av de digitala bokcirklar jag ingår i. Det kommer att finnas mycket att prata om!

Bildkälla: Albert Bonniers Förlag