nattavaara – Engström & Richert

Välkommen till Nordmark, landet som brutit sig ut ur Sverige och dit där människor från södern försöker ta sig för att undvika klimatkastrofer och smittor. De som lyckas komma in i landet förvaras i arbetsläger och i det vidsträckta landet är det överleva som gäller, klimatet har ställt till det med skördar och de moderniteter som ganska nyligen fanns är längre inte möjliga att använda. I Nordmark råder självhushållning och bytesekonomi, landet styrs en ev enväldig Jarl som bor i Kiruna och överallt lurar faror. Drönare patrullerar och kontrollerar och de allra flesta invånarna har inte tillgång till varken elektricitet eller kommunikationer. Den här dystopiska framtidsskildringen som är skriven av Margit Richert och Thomas Engström, heter Nattavaara och har underrubriken – roman i katastrofernas tid.

Jag ska erkänna direkt att jag inte är någon dystopiläsare men ska jag jämföra den här läsningen med något så kanske det får bli en blandning mellan Hungerspelen och Maja Lundes klimatromaner t ex Blå. Eftersom jag inte hade fattat att det här var en första del i en kommande trilogi så blev läsningen onödigt rörig. Efter halva ungefär så började jag på allvar fundera över hur författarna skulle få ihop det, de hade bjudit in att följa ett antal personer och det började bli ont om tid för att utveckla handlingen. Så klart. Det här är en typisk förstadel i en trilogi där man ska introduceras till en massa scenerier och personer och nu förstår jag att det kommer att smälla till på flera sätt i nästa bok. Den får jag se om jag läser. Jag var inte såld, troligen för att jag tycker att det är mer en bok för unga vuxna än för medelålders tanter.

Nyligen läste jag Schiefauers Bärarna, den passade mig mycket bättre.

Bildkälla: Bokfabriken