nominerad till augustpriset: Herrarna satte oss hit

En repristext från i somras med anledning av Augustprisnomineringen:

Herrarna satte oss hit – om tvångsförflyttningarna i Sverige av Elin Anna Labba är ytterligare en bok som jag la i tbr-högen i våras. Intervjun i babel i mars gjorde mig mycket intresserad och den ska alla absolut se! Nu har jag lyssnat på boken i Elin Anna Labbas egen uppläsning. Så perfekt det var att hon läser den själv, det blir en så äkta och gripande upplevelse att höra hennes släktingars, och många andra samers vittnesmål om en del av Sveriges historia som vi inte alls ska vara stolta över.

I sin bok har Labba samlat röster som skildrar den tvångsförflyttning av samebyar och renbetesområden som tog sin början 1919. Hon har samlat in jojktexter, brev och andra dokument som tillsammans med intervjuer ger en rik och gripande bild av hur herrarna hanterade det som sågs som ett problem; att samerna renbetesland inte alltid höll sig inom de olika ländernas gränser. Sapmí består ju av fyra länders territorium och 1919 kom Norge och Sverige överens om att de renskötande samernas djur inte längre skulle kunna vandra till sommarbetet nära de norska fjordarna. Så inleddes då en på många vis omänsklig omflyttning av människor som påverkade många släkters framtid och påverkat det samiska folket på djupet.

Läser en debattartikel i DN idag med titeln Sveriges koloniala arv lever vidare som starkt ifrågasätter att Sveriges behandling av nationella minoriteter snart stryks ur läroplanen för historia på grundskolan. Med tanke på att det går en våg över världen där land efter land uppmärksammar förtryck och rasism som drabbat olika minoriteter så kan det tyckas att det är ett konstigt beslut. Lennart Rohdin, regeringens särskilda utredare av en stärkt minoritetspolitik är skribenten och han påminner om att den svenska staten hanterat minoritetsfolken på ett inhumant sätt och att undervisning om hur samernas, romernas, tormedalingarnas, finländarnas och judarnas historia i Sverige hör till den svenska historien. Diskussionen gick hög och huruvida antikens historia skulle plockas bort, där engagerade sig mängder av lärare, lektorer och professorer. På grund av stoffträngsel så försvinner nu skrivningen om minoritetsfolkens historia i läroplanen. Detta sker utan att det blir allmän diskussion, samråd med företrädare för minoritetsgrupperna har enligt Rohdin skett alldeles för sent.

Jag är glad över att jag läst Elin Anna Labbas reportagebok om en del av samernas historia som för mig var okänd, i sista minuten har hon samlat in vittnesmål från människor som var med om tvångsförflyttningarna, snart kan ingen längre berätta. Familjer som splittrades för livet, stora ekonomiska värden som försvann, konflikter som fortfarande lever kvar mellan de samer som bodde där och de som staten flyttade dit. Tvångsförflyttningarna var ett maktmedel, utformandet av sameskolorna ett annat och de rasbiologiska undersökningarna som genomfördes visar på synen som var rådande under 1900-talet. Ska 2000-talet fortsätta i samma stil?

Vet vi inte bättre?

 

Bildkälla: Norstedts