dottern – Lena Andersson
Dottern är en sorts fortsättning eller pendang på Lena Anderssons folkhemsroman Sveas son. Om det var Ragnar som var huvudpersonen (bredvid folkhemmet) i Sveas son så är det dottern Elsa (och folkhemmets upplösning) som är i centrum nu. Hon växer upp i villaförorten med sina föräldrar och Ragnar som är en man som uppmuntrar ordning och reda, mätbara sysslor och stark arbetsmoral uppmuntrar de två syskonen att hålla på med konditionssporter. Elsa ska bli skidåkare, hon tränar och tränar och genomför det som hon uppmanas att göra. Det som förväntas, att vara normal och försöka sig på hederligt arbete. När kroppen förändras blir det svårt för Elsa att hantera det, hon vill kontrollera sin kropp och börjar banta.
Mat och tankarna om mat är en del av den här romanen som berör strakt, ett annat tema är Elsas frigörelse från föräldrarna som sker genom en vistelse i USA där hennes tankar vidgas. I USA blir betydelsen av en språk, vikten av språkets valörer och hur språket påverkar tankarna är spännande och intressanta reflektioner som ger texten många dimensioner. Elsas sätt att konkret tolka alla situationer och logiskt förklara händelser försätter henne i många situationer som hon inte riktigt kan förstå, missförstånd uppstår och man lider med Elsa. Uppväxten har inte förberett henne för de abstrakta tankarna och resonemangen, det blir en omvälvande tid i Kalifornien och jag kan känna igen många av tankarna som Andersson uttrycker. Att komma från en praktiskt sinnad familj och hamna i den akademiska världen är inte en enkel resa. Elsa blir sedermera doktor i lingvistik och hennes värld är långt från Ragnars, det är inte längre lätt att förstå varandra.
Jag pratar ofta om Sveas son med människor, nu kommer jag att prata om Dottern också. Där finns mycket att diskutera och jag arbetar i skolan. Där är nedmonteringen av folkhemmet mycket konkret och nära. Människor som är besvikna på samhället vänder sig till de som presenterar alternativ eller bara bejakar deras missnöje. Det missnöjet och med lampan på glappet mellan akademikerna och ”verklighetens folk” så är Lena Anderssons romaner debattinlägg. Hon deltog på Bokmässan play – lyssna gärna.
Bildkälla: Bokförlaget Polaris
Måste absolut läsa den och hoppas den kommer med som en av de fem böcker som kommer under året i Akademibokhandelns läsecirkel 😀
Det gör den säkert. Kul med läsecirkel, de brukar ha ett väldigt blandat utbud!
jag tyckte mycket bra om Dottern; mer än om Sveas son, som jag nu kommer att läsa om. hon är så för nuftig och klarsynt, Lena Andersson, och kan verkligen hantera språket. i Dottern tycker jag också att det finns en viss ironisk humor
Ja, jag gillar humorn och den nyktra synen på livet. Tycker hon skriver mycket bra!
[…] Dottern av Lena Andersson […]