Tyska huset av Annette Hess är en sån där roman som jag bara stötte på och som sedan blev en riktigt spännande läsning. Ibland ska man faktiskt se förbi omslaget och chansa.
Romanen börjar i Frankfurt 1963 och familjen Bruhns bor i det tyska huset, där driver föräldrarna restaurang, storasyster arbetar på barnavdelningen, lillebror är en charmig släddis och så har vi mellanbarnet Eva. Hon är översättare på en juridisk byrå och när rättegångarna mot krigsförbrytare som verkat i Auschwitz blir hon anlitad som tolk.
Vi som läser får följa Evas arbete där hon får får tolka de hemskaste vittnesmål, hon har svårt att hantera de berättelser hon får höra. Samtidigt så följer vi hennes romans med Jürgen, som är en välartad ung man från en annan samhällsklass. Vardagslivet på restaurangen, familjelivet och systerns arbete på sjukhuset blir snart en fond till de hemligheter som ligger dolda. Det är en brytningstid för unga kvinnor och Eva är en självständig person som inte vill ha äktenskapet som enda livsuppgift och att följa Eva på vägen från familjeflicka till yrkeskvinna är en av delarna jag gillar. En annan är berättelsen om hemskheterna som begicks i lägren, berättade ur ett lite nytt perspektiv.
Annette Hess är författare till tv-serier och jag kan absolut se den här historien som en miniserie, 60-talets Tyskland, rättegångsscener och kontrasten mellan en bullrig restaurang och Jürgens fars iskalla herrgård. Det skulle kunna bli bra.
Det här var en bok som passade att lyssna på under tiden som jag körde några längre sträckor i veckan, kräver ingen jättekoncentration och engagerar precis lagom mycket.
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.