Jag tror att Min alltför vackra syster av Rosa Ventrella hade tjänat på att läsa med ögonen, nu lyssnade jag och en hel del av det vackra och precisa språket flödade förbi. Det hade varit värt att stanna vid formuleringarna där tankarna kring moral, liv och död som återkommer genom texten.
I romanen får man följa Teresa och Angelina som växer upp i det andra världskrigets skugga, de två systrarna är mycket olika och deras liv blir mycket olika. I byn i italienska Puglia är det fattigt och ett tydligt klassamhälle där baronen och hans son är de som styr. Teresa är den blyga systern som finner sig i sin lott medan Angelina är rebellen som önskar ett annat liv och det här är en lågmäld roman om flickorna, deras föräldrar och livet i byn. Den största delen av berättelsen utspelar sig på 40- och 50-tal och det är ett sätt att leva som känns mycket avlägsen, livet är närmast feodalt och könsrollerna är fasta. Religionen genomsyrar familjens liv och allt är gestaltat med ett lågintensivt språk som sakta vindlar sig fram. Fin läsning!
Spännande, den kanske ska prioriteras (säger hon som har en läslista längre än längst) …
Den är för de som gillade Min fantastiska väninna. Minns inte om du gjorde det?
bra att du säger så. då vet jag att jag ska läsa inte lyssna