Brotten som är i centrum för handlingen känns både aktuella och realistiska och inte riktigt lika spektakulära som de tidigare i serien, det gillar jag. Spännande för mig är händelser som skulle kunna inträffa, sådant som tangerar den verklighet som vi läser om i nyhetsrapporteringen. Sedan kommer kanske Alexander och hans fixering vid att döda väldigt nära, för inte så länge sedan var det just en maskerad ung man som gick bärsärkagång med ett samurajsvärd på en skola i Trollhättan. Jag känner flera lärare som arbetade där och vet vilket trauma det förorsakade för både elever och personal. Just den här gången kom alltså fiktionen mycket nära verkligheten.
På bokmässan 2017 så hörde jag Jussi Adler-Olsen berätta om sitt skrivande, han avslöjade redan då att den kommande boken skulle bli Asaads bok. Det är den jag nu har läst! Nu är det två böcker kvar i serien och de ska handla om Carl. Jag tror faktiskt att Adler-Olsen nu är ganska sugen på att ta sitt projekt i hamn.
Och för övrigt vill jag hävda att Stefan Sauk är min minst omtyckte inläsare av alla. Jag gillar verkligen inte hans överdrivna dramatiseringar men jag lyssnade ändå. Gott betyg på spänningen!
Spännande bok. Jag gillar faktiskt Stefan Sauk, men det där med uppläsning och vem som läser är ju mycket en smaksak.
Ja, han är inte min favoritinläsare men verkar passa många andra. Det är nog alla röster och dialekter som jag stör mig på.
Jag är nyfiken på att lyssna eller läsa den här ganska snart. Och jag har också svårt för Stefan Sauk, i synnerhet när han gör vissa kvinnoröster. Han blir så lätt bjäbbig då. Det är lite som när Katarina Ewerlöf ska imitera en arg man. Det blir lika fel det för mig.
Håller med om kvinnorösterna och också röster där karaktärerna bryter. Det blir inte bra.