Idag ser jag årets första frost som skimrar på växterna och jag påminns om att jag glömt skriva om en fantastiskt fin upplevelse som jag hade tillsammans med ett gäng 8-åringar, en skicklig tremannaorkester och en grupp alldeles tysta skådespelare. Särskilt tänker jag på en ganska nyanländ pojke som levde sig in i historien på ett sätt som fick mina ögon att tåras, för honom och många av våra språksvaga elever var pantomimen en väldigt fin form att uppleva teater genom. Det var en föreställning som väckte så många känslor och tankar för både stora och små. Som vuxen så ser man den samhällskritiska