en ensam färd – Lövbergaserien är all

Göran Redins serie om syskonen Erik och Karin från hemmanet Lövberga, Östergötland har jag läst från allra fösta början och det har varit mycket intressant att följa med dem genom stormaktsidens Sverige.

När den femte, och sista delen, En ensam färd börjar så befinner sig Karin i Amsterdam för att sköta herr De Geers affärer. När hon träffar köpmannen Tripp för att reda ut handeln mellan de båda handelshusen så är det nästan som ett hemligt meddelande till mig, eftersom jag nyligen hjälpt en släkting att översätta en text om hur hans anfäder brukade en gård som ingick i den trippska panten. Jag har satt mig in i hur Tripps pengar finansierade Sveriges medverkan i det 30.åriga kriget och jag ska erkänna att jag väntade på den händelsen mest hela romanen … Jag gillar mycket att Redin låter alla kunskaper om faktiska omständigheter finnas med i romanerna, de skänker dem en äkthet som gör att jag vill läsa vidare. Samtidigt så tynger de inte ned, och den balansen är svår i historiska romaner, det ska vara så ”rätt” som möjligt men man måste också bygga en berättelse med människor som man vill bry sig om.

I Lövbergaserien är det människorna som man får följa som engagerar. Karin befinner sig, som sagt i Amsterdam och där får hon möta en stad där handel med kryddor, te och porslin har skapat ett överdåd. Kolonierna långt borta i Batavia verkar så spännande och lagerhusen i Amsterdam är fyllda av exotiska varor. Trots att där finns så mycket vackert att se så längtar hon hem till bruket i Finspång, där vill hon fortsätta att sköta böckerna och förvalta företaget. Hennes bror Erik är utsänd i Europa för att ordna upp postsändningarna, och kanske har han lite andra uppgifter också om man ska vara ärlig och hemma i Stockholm väntar hans käresta Margareta Oxenstierna. Hon har insett att deras förbindelse i Tyskland ledde till en graviditet. Att kanslerns brorsdotter skall vara förälskad, och få ett barn med en bonde är omöjligt men Margareta är bestämd. Han vill bara ha Erik, om han inte hittas så tänker hon uppfostra barnet själv. Margaretas bror Ture Oxenstierna är Eriks gode vän och när Ture välsignar barnet så vågar Margareta tro på en framtid. Ture, som nu är överste, leder sin här mot kriget som aldrig verkat ta slut och livet på kontinenten är både grymt och enformigt.

Så får vi då följa de fyra ungdomarna i en tid som är omvälvande för landet Sverige. Landet leds av Axel Oxenstierna och den unga Kristina skall fostras till drottning. Finanserna är dåliga och landet behöver inkomster, företagare som de Geer välkomnas till landet med sin kunskap och kriget gör att kvinnorna som är kvar tillåts ta allt mer ansvar. Eftersom jag bor i Göteborg så hade det ju varit spännande om något kring byggandet av den staden hade klämts in men jag förstår att Redin valt att förlägga den svenska delen av sina romaner i Östergötland och Stockholm. Jag blev förresten väldigt sugen på att återvända till Prag när jag läste, det är en stad där historien är nära.

Historien är nära i alla Redins böcker och jag hoppas att han nu inte lägger författandet på hyllan utan tar sig an ett nytt projekt. Berättelsen om Karin och Erik och alla de andra har gjort den fösta hälften av 1600-talet levande, det tackar jag för!