Carolina Setterwalls självbiografiska bok Låt oss hoppas på det bästa har legat på vänt i min hög ända sedan bokmässan i höstas. Jag hade då anmält mig till en bloggfrukost utan att riktigt kolla in vilka författare som skulle dyka upp. Så började hela grejen med Carolina som berättade om hur hon en morgon med sin åtta månader gamla baby på armen hittade sin sambo död. 34 år gammal vakande han inte mer och så var hon änka och ensamstående mamma.

Då hade jag själv varit änka i drygt fyra månader och jag hade helt klart behövt förbereda mig inför just den historien. Jag, precis som Carolina så ärligt och