pudlar och pommes och en fundering

Jag håller ständigt ögonen öppna för bilderböcker som jag kan använda i min undervisning och som inspiration för arbete med litteratur i skolan. Pija Lindenbaums Pudlar och Pommes är en sån där bok som uppfyller alla kriterierna för en riktigt användbar bok – välskriven med enkelt men inte banalt språk, elevnära handling, inte för barnsliga men ändå tydliga bilder och framförallt ett innehåll som gör att man kan samtala om den mest allvarliga ting. I Pudlar och pommes får vi möta de tre hundarna som har det så bra, så bra hemma ända tills torkan slår till och vattnet och maten tar slut. Inget annat återstår än att försöka hitta ett nytt hem, de packar ned sig i en överfull båt och resan pågår länge. Havet stormar och när de får syn på en strand så går de i land. Där möter de pudlarna som bor i ett långt hus och som äter massor av pommes till middag. Pudlarna ger flyktingarna en potatis och till kvällen får de sova under ett provisoriskt tält …

Utan att bli politisk så är den här boken utmärkt som samtalsunderlag för väldigt många frågor. Nu visar det sig att några av pudlarna i hemlighet smyger ut på natten och ger mat till de andra hundarna och lägger sig bredvid dem i tältet. Den ensamme pudeln som blir kvar i sitt stor hus känner sig så övergiven och kanske kan de leva tillsammans alla? Lite civil olydnad, mycket solidaritet, allas lika värde och tillsammans kan vi samsas är kontentan som passar så utmärkt in i skolan värdegrund. Man kan tänka sig att vissa politiker (ingen nämnd) skulle behöva läsa Pija Lindenbaums bok och fundera.  En runda till.